*fru/e *frue serÄi 'frue' [fru.0e0tempe] en: En frua tempo: frue leviÄu kaj frue edziÄu PrV ; kiu pli frue venas, pli bonan lokon prenas PrV ; [la] horloÄo [â¦] Äiam iris tro frue, sed la maljunaj homoj diris, ke tio estas pli bona ol se Äi irus tro malfrue [1]; pli aÅ malpli frue lingvo internacia nepre estos enkondukita EE ; ne pli frue ol (ne antaÅ) matene [li] venis hejmen [2]; ne pli frue ol kiam... (ne antaÅ kiam) [3]; oni ne devas tro frue fanfaroni. laÅdi, moki, ridi, mano, urso, venko, vespero, triumfi. 1. H. C. Andersen, trad. L. L. Zamenhof: Fabeloj, vol. 2, Malnova strata lanterno2. H. C. Andersen, trad. L. L. Zamenhof: Fabeloj, vol. 2, Elfo de la rozo3. Jakob Grimm, Wilhelm Grimm, trad. Kazimierz Bein: Elektitaj Fabeloj de Fratoj Grimm, Tablo , la orazeno kaj bastono el sako afrikanse: vroeë albane: fillim amhare: ááµá angle: early, soon kiu pli ~e venas, pli bonan lokon prenas: first come, first served. pli aÅ malpli ~e: sooner or later. arabe: ÙÙ ÙÙØª Ù Ø¨ÙØ± armene: Õ¾Õ¡Õ² azerbajÄane: erkÉn beloruse: Ñана kiu pli ~e venas, pli bonan lokon prenas: Рана ÑÑÑÐ°Ð½ÐµÑ â болей зÑобÑÑ. pli aÅ malpli ~e: Ñаней ÑÑ Ð¿Ð°Ð·Ñней. bengale: পà§à¦°à¦¥à¦® birme: á á±á¬á á±á¬ bosne: rano ÄeÄ¥e: brzy, vÄas, záhy, ÄasnÄ dane: tidligt estone: alguses eÅske: hasieran filipine: maagang france: tôt, de bonne heure kiu pli ~e venas, pli bonan lokon prenas: premier arrivé, premier servi. pli aÅ malpli ~e: tôt ou tard. galege: cedo guÄarate: પà«àª°àª¾àª°àªàªàª¿àª haitie: byen bonè haÅse: da wuri hebree: ×××§××, ××××§×× pli aÅ malpli ~e: ××××§×× ×× ×××××ר. hinde: शà¥à¤à¥à¤° hispane: temprano hungare: korán kiu pli ~e venas, pli bonan lokon prenas: kiszolgálás érkezési sorrendben. pli aÅ malpli ~e: elÅbb vagy utóbb. igbe: nâisi irlande: go luath islande: snemma japane: æ©ã [ã¯ãã] jave: awal jide: ×¤×¨× jorube: tete kanare: à²à²°à²à²à²¿à² kartvele: ááá¡áá¬á§áá¡á¨á kazaÄ¥e: еÑÑе kimre: gynnar kirgize: ÑÑÑе kmere: áá¾á koree: ì´ê¸° korsike: principiu kose: kusasa kroate: rano kurde: zû latine: mane latve: agri laÅe: àºàº»à»àº litove: anksti makedone: поÑеÑÐ¾ÐºÐ¾Ñ malagase: tany am-boalohany malaje: awal malajalame: à´¨àµà´°à´¤àµà´¤àµà´¯àµà´³àµà´³ malte: kmieni maorie: wawe marate: लवà¤à¤° monge: thaum ntxov mongole: ÑÑÑ nederlande: vroegtijdig nepale: पà¥à¤°à¤¾à¤°à¤®à¥à¤à¤¿à¤ njanÄe: oyambirira okcidentfrise: betiid panÄabe: ਦ੠ਸ਼à©à¨°à© paÅtue: Ù¾Ù ÙÙÙ ÚÙÙ pole: wczeÅnie pli aÅ malpli ~e: wczeÅniej czy później. ruande: kare rumane: devreme pli aÅ malpli ~e: mai devreme sau mai târziu. ruse: Ñано samoe: vave sinde: Ø¬Ù Ø´Ø±ÙØ¹Ø§Øª sinhale: මà·à¶½à· skotgaele: trà th slovake: skoro, vÄas, Äoskoro slovene: zgodaj somale: hore Åone: mangwanani sote: pele sunde: awal svahile: mapema svede: tidigt taÄike: баÑваÒÑ taje: à¸à¸à¸à¸à¹à¸ tamile: à®à®°à®®à¯à®ª tatare: иÑÑÓ telugue: à°ªà±à°°à°¾à°°à°à° tibete: སà¾à¼à½à½¼à¼ turke: pli aÅ malpli ~e: er geç. ukraine: Ñано urdue: Ø§Ø¨ØªØ¯Ø§Ø¦Û uzbeke: barvaqt vjetname: Äầu zulue: zakuqala *frua serÄi 'frua' [fru.0a] en: Okazanta plej tuje, plej proksime de la taÅga, difinita deirtempo: neniu verko Esperanta eÄ el la plej frua tempo iam perdos sian valoron [4] en frua mateno [5]; Klaro de la frua mateno meditis IK ; ili leviÄis frumatene [6]; de la plej frua infaneco FK ; frua morto pro mistera malsano [7]; apud nia enirejo troviÄas delikataj fruktoj Äiuspecaj, fruaj kaj malfruaj [8]. juna. 4. L. L. Zamenhof: Fundamento de Esperanto, AntaÅparolo5. trad. L. L. Zamenhof: La Malnova Testamento, Psalmaro 46:56. trad. L. L. Zamenhof: La Malnova Testamento, Nombroj 14:407. Monato, Stefan Macgill: Konciza hororo el la dek-naÅa jarcento, 20048. trad. L. L. Zamenhof: La Malnova Testamento, Alta kanto 7:13 angle: early beloruse: ÑанÑÐ½Ñ ~matene: зÑанÑнÑ, зÑанкÑ, ÑанÑÑаÑ. bulgare: Ñано ÄeÄ¥e: Äasný Äine: æªå [wèijÇ], æ©ç [zÇoshóu] france: anticipé, hâtif (précoce), précoce (hâtif) ~matene: de bon matin. germane: früh ~matene: frühmorgens. de la plej ~a infaneco: seit frühester Kindheit. hebree: ×××§×× hispane: temprano, puntual hungare: korai ~matene: kora reggel. japane: æ©ã [ã¯ãã], åæã® [ãããã®] nederlande: vroeg ~matene: vroeg in de ochtend. pole: wczesny ~matene: wczeÅnie rano. portugale: prematuro, antecipado, precoce rumane: timpuriu ~matene: dimineaÈa devreme. ruse: Ñанний slovake: ranný, skorý svede: tidig turke: ~matene: erken saatte. ukraine: ÑаннÑй fruiserÄi 'frui' [fru.0i] en: 1.[fru.0i.okazi] en: Okazi aÅ alveni frue: Äi-jare fruas la printempo, la legomoj; Anjo-la-Pesto ial kutimis ellitiÄi eksterordinare frue, sed Äi-foje Åi fruis supermezure [9]. 2.[fru.0i.senpersone] en: (senpersone) Proksime al la komenco de konvena periodo, kiam Äi ĵus komenciÄis aÅ eÄ estas nur komenconta: ja fruas la intereso, kaj ne tiom oftas amasaj instaloj, sed estas jam granda progreso [10]; ankoraÅ tro fruas por diri... [11]. 3.[fru.0i.horlogxo] en: (p.p. horloÄo) Montri ankoraÅ ne venintan tempon: la horloÄo fruas je kvin minutoj (tro rapidas kaj montras tempon kiu fakte estos post 5 minutoj). 9. Mihail Bulgakov, trad. Sergio Pokrovskij: La majstro kaj Margarita, Äap. 2410. Monato, Franck Arnaud: Mikrosofto ektimas Linukson, 200411. Marko Naoki Lins: Bruselo-Babelo: lingvo-kulturo en EÅropa UnioMonato angle: be early, be fast (clock) beloruse: 1. бÑÑÑ ÑанÑнÑм 2. Ñана (безаÑÐ°Ð±Ð¾Ð²Ñ Ñказ) 3. ÑÑпÑÑаÑÑа (пÑа гадзÑнÑнÑк) ÄeÄ¥e: pÅedbÃhat se (o hodinách), pÅedcházet se france: être en avance, être précoce (saison, végétation), être tôt, avancer (intr, horloge) germane: 3. vorgehen hebree: ×××§×××, ××××ת ×××§×× hungare: 1. korán érkezik 2. korai, korán van 3. siet (óra) pole: byÄ wczeÅnie 1. byÄ wczeÅnie rumane: devreme 1. devreme ruse: 1. бÑÑÑ, вÑдаÑÑÑÑ Ñанним 2. Ñано (назÑвное пÑедложение) 3. ÑпеÑиÑÑ (о ÑаÑÐ°Ñ ) slovake: predbiehaÅ¥ (o hodinách) ukraine: пÑÐ¸Ñ Ð¾Ð´Ð¸Ñи, поÑвлÑÑиÑÑ/зâÑвлÑÑиÑÑ Ñано, ÑпÑÑиÑи (пÑо годинник) malfruaserÄi 'malfrua' [fru.mal0a] en: Okazanta nur post la taÅga, difinita limtempo: en la malfrua nokto (malfrue en la nokto); malfruaj rikoltoj (tro malfrue maturiÄintaj); por malfrua (tro malfrue veninta) gasto restas nur osto PrV ; la horloÄo iras tro malfrueZ (Äi malfruas 3); pli bone malfrue ol neniam PrV . kato, mustardo, momento, dento, ideo. angle: late, slow (clock) pli bone mal~e ol neniam: better late than never. beloruse: позÑÐ½Ñ mal~e: позна. pli bone mal~e ol neniam: Ð»ÐµÐ¿Ñ Ð¿Ð¾Ð·Ð½Ð°, ÑÑм нÑколÑ. bulgare: кÑÑен ÄeÄ¥e: pozdnà Äine: è¿ [zhì], è¿ [chÃ], æè¿ [zuìchÃ], è¿äº [chÃle], æ´è¿ [gèngchÃ], ææ [wÇnqÄ«], æ© [wÇn], æ [yà n], æ® [mù] france: tardif mal~e: tard, avec retard. pli bone mal~e ol neniam: mieux vaut tard que jamais. germane: spät hebree: ××××ר hungare: késÅ, késÅi por mal~a (tro mal~e veninta) gasto restas nur osto: késÅn jött vendégnek csont a vacsorája. mal~e: késik. pli bone mal~e ol neniam: jobb késÅn, mint soha. japane: é ã [ããã], é ãã [ãããã], æ«æã® [ã¾ã£ãã®] nederlande: laat pole: późny pli bone mal~e ol neniam: lepiej później niż wcale. rumane: tîrziu pli bone mal~e ol neniam: mai bine mai târziu decât niciodatÄ. ruse: поздний slovake: neskorý svede: sen tibete: à½à¾±à½²à¼à½à½¼à¼ turke: pli bone mal~e ol neniam: geç. ukraine: пÑзнÑй *malfrue serÄi 'malfrue' [fru.mal0e] en: 1. [Mankas mrk por aldoni tradukojn] Post iu difinita aÅ kutima tempopunkto : li Äiam alvenas malfrue Äe la rendevuoj 2. [Mankas mrk por aldoni tradukojn] Plej proksime de la fino de difinita tempospaco: Åia patrino insultis Åin, kial Åi revenis tiel malfrue de la fonto [12]; 12. L. L. Zamenhof: Fundamento de Esperanto, Ekzercaro, § 17 afrikanse: laat albane: vonë amhare: á¨áá·á arabe: ٠تأخر armene: Õ¸ÖÕ· azerbajÄane: gec beloruse: позна bengale: দà§à¦°à§ birme: áá±á¬ááºáá» bosne: krajem dane: sent estone: hilja eÅske: berandu france: 1. en retard 2. tard galege: tarde guÄarate: ઠàªàª¤àª®àª¾àª haitie: an reta haÅse: marigayi hinde: दà¥à¤° सॠigbe: oge irlande: déanach islande: seint japane: é ã [ããã] jave: pungkasan jide: ×©×¤Ö¼×¢× jorube: pẹ kanare: à²à³à²¨à³à²¯ kartvele: ááááá¡ kazaÄ¥e: ÐºÐµÑ kimre: hwyr kirgize: ÐºÐµÑ kmere: á á»á koree: íë° korsike: tardu kose: kade kroate: kasno kurde: dereng latine: quondam latve: vá£lu laÅe: àºà»àº²àº litove: vÄlai makedone: кÑаÑÐ¾Ñ malagase: tara malaje: lewat malajalame: à´µàµà´à´¿ malte: tard maorie: te mutunga marate: à¤à¤¶à¥à¤°à¤¾ monge: lig mongole: ÑүүлÑÑÑ nepale: लà¥à¤ njanÄe: mochedwa okcidentfrise: let panÄabe: ਦà©à¨° paÅtue: Ù¾Ù ÙØ±ÙستÙÙ pole: późno ruande: bitinze rumane: târziu samoe: tuai sinde: Ø´ÙÙØ¯ sinhale: à¶ à¶ skotgaele: anmoch slovene: pozno somale: dabayaaqadii Åone: pakunopera sote: morao sunde: pamungkas svahile: marehemu taÄike: Ð´ÐµÑ taje: à¸à¹à¸§à¸à¸à¸¥à¸²à¸¢à¹à¸à¸·à¸à¸ tamile: தாமதமா஠tatare: Ñоң telugue: à°à°¿à°µà°°à°¿ ukraine: пÑзно urdue: Ø¯ÛØ± Ø³Û uzbeke: kech vjetname: cuá»i zulue: sekwephuzile malfruoserÄi 'malfruo' [fru.mal0o] en: Stato de io aÅ iu malfrua: [la Hebreino] estas la kaÅzo de la malfruo de la leviÄo de Nilo [13]; [la leterportisto] kutime pasas Äustatempe, tamen malfruo povas fojfoje okazi [14]. 13. B. Prus, trad. Kazimierz Bein: La Faraono, vol. 1, Äap. 914. Claude Piron: Lasu min paroli plu!, Äap. 18b angle: delay beloruse: заÑÑÑмка, ÑпазÑненÑне ÄeÄ¥e: opoždÄnost france: retard hebree: ××××ר hungare: késés pole: spóźnienie rumane: întârziere slovake: pokroÄilosÅ¥ Äasu turke: gecikme malfruiserÄi 'malfrui' [fru.mal0i] en: 1.[fru.mal0i.okazi] en: Okazi aÅ alveni tro malfrue: pardonu, ke mi malfruas; la karavano malfruas jam plenan tagon [15]; Izraelo malfruas kun la tributo (malfrue Äin pagas) kaj pagas malpli kaj malpli [16]; la trajno malfruas je almenaÅ 5 [minutoj] [17]. 2.[fru.mal0i.senpersone] en: (senpersone) Proksime al la fino de konvena periodo, kiam Äi finiÄas aÅ eÄ finis: Åajnas, ke mi devas iri... malfruas [18]. 3.[fru.mal0i.horlogxo] en: (p.p. horloÄo) Montri jam pasintan tempon: la horloÄo malfruas kvin minutojn (ne sufiÄe rapidas kaj montras pli fruan tempon) [19]. 15. H. A. Luyken: Pro IÅtar, Äap. 1a16. B. Prus, trad. Kazimierz Bein: La Faraono, vol. 1, Äap. 317. Monato, Evgeni Georgiev: Kompenso rel-ativa, 201018. Mihail Bulgakov, trad. Sergio Pokrovskij: La majstro kaj Margarita, Äap. 24a.19. Kabe: laÅ PIV2, p. 370. angle: be late, be slow (clock) beloruse: 1. пазÑнÑÑÑа, ÑпазÑнÑÑÑа 2. позна (безаÑÐ°Ð±Ð¾Ð²Ñ Ñказ) 3. пазÑнÑÑÑа (пÑа гадзÑнÑнÑк) ÄeÄ¥e: opozdit se france: être en retard, être tard, être tardif (saison, végétation), retarder (intr.) germane: spät kommen, nachgehen (Uhr) (horloÄo) hebree: ×××ר hungare: 1. késik 2. késÅ van 3. késik (óra) japane: é ãã¦ãã [ãããã¦ãã] nederlande: te laat zijn pole: spóźniÄ 1. spóźniÄ rumane: întârziere 1. întârziere ruse: 1. опоздаÑÑ, опаздÑваÑÑ 2. поздно (назÑвное пÑедложение) 3. оÑÑÑаваÑÑ (о ÑаÑÐ°Ñ ) slovake: oneskoriÅ¥ sa svede: vara sen turke: geç kalmak ukraine: пÑÐ¸Ñ Ð¾Ð´Ð¸Ñи/зâÑвлÑÑиÑÑ/поÑвлÑÑиÑÑ Ð¿Ñзно, пÑзниÑи, вÑдÑÑаваÑи (пÑо годинник) malfruigiserÄi 'malfruigi' [fru.mal0igi] en: Fari, ke io okazas malfrue, kaÅzi prokraston: mi volis malfruigi la movadon de la popolaÄo, Äis kiam niaj preparoj estos finitaj [20]; iu alia volo malfruigas la plenumon de la ordonoj [21]; la sekvanta vagonaro [â¦] alvenos nur post unu horo, tio tro malfruigus min [22]; la manekenoj Äiam Äenis Äiujn per sia prokrastemo, kiu tro malfruigis la prezenton [23]; oni metu en mian Äerkon nek aromaĵojn, nek iun ajn el tiuj Ä¥emiaj kunmetaĵoj, da kiuj oni plenigas la Äerkojn por malfruigi la dismeton de korpoj [24]; la savoja duko subskribis aliancojn kun aliaj kantonoj, kaj tre longe malfruigis la akcepton de Äenevo [25]; la publikaj administracioj malfruigas siajn pagojn: kvankam leÄo devigas ilin pagi ne pli malfrue ol post 50 tagoj [26]. prokrasti 20. B. Prus, trad. Kazimierz Bein: La Faraono, vol. 3, Äapitro XV21. B. Prus, trad. Kazimierz Bein: La Faraono, vol. 3, Äapitro XVI22. Henri Vallienne: Äu li?, Äapitro Unua23. Cezaro Rossetti: Kredu min, sinjorino!, 35. Se Io Venas Al BuÅo, BuÅon Ne Fermu!24. Henri Vallienne: Kastelo de Prelongo, Äapitro Dekdua25. Edmond Privat: Federala Sperto, Dua Parto: Svisa Sperto26. Monato, Hektor Alos i Font: Ne pagi por ne Åuldi, 2011 angle: delay beloruse: запазÑнÑÑÑ, заÑÑÑмаÑÑ ÄeÄ¥e: zpozdit Äine: è½èª¤ [dÄnwu], å»¶æ [yángÄ], å»¶å® [yándà ng], 誤æ [wùqÄ«], æå»¶ [tuÅyán] france: mettre en retard, retarder (tr., causer un retard à ) germane: verzögern, hinauszögern, verspäten (tr) hebree: ××¢×× hungare: késleltet japane: é ããã [ããããã] nederlande: vertragen pole: opóźniÄ rumane: întârzia ruse: задеÑжаÑÑ slovake: oneskoriÅ¥ svede: försena turke: geciktirmek ukraine: заÑÑимÑваÑи, ÑповÑлÑнÑÑи malfruiÄiserÄi 'malfruiĝi' [fru.mal0igxi] en: 1. [Mankas mrk por aldoni tradukojn] Lasi sin fari (veni, fini laboron ktp) malfrue: la laboro malfruiÄas, la mendoj ne estas plenumataj Äustatempe [27]; mi nur iom malfruiÄos al la tagmanÄo, sed tio ne estas grava [28]; (figure) kial malfruiÄas la radoj de liaj kaleÅoj? [29]. 2.[fru.mal0igxi.senpersone] en: (senpersone) Esti malfrue: jam malfruiÄis PIV1 . 27. E. Orzeszkowa, trad. Zamenhof: Marta.28. E. Orzeszkowa, trad. Zamenhof: Marta.29. trad. L. L. Zamenhof: La Malnova Testamento, JuÄistoj 5:28 angle: get, become late beloruse: 1. ÑпазÑнÑÑÑа, запазÑнÑÑÑа, заÑÑÑмлÑваÑÑа 2. бÑÑÑ Ð¿Ð¾Ð·ÑнÑм Äine: å§å§ä¾é² [shÄnshÄnláichÃ] france: 1. prendre du retard, être en retard, retarder (intr.) jam mal~iÄis: il se fait tard. germane: 1. spät kommen 2. spät sein hebree: ××ת××ר hungare: késÅre jár 1. (el)késik japane: é ãã [ãããã] nederlande: 1. te laat zijn pole: spóźniÄ siÄ 1. spóźniÄ siÄ rumane: întârzia 1. întârzia ruse: 1. опаздÑваÑÑ, задеÑживаÑÑÑÑ svede: 1. vara sen turke: 1. gecikmek ukraine: запÑзнÑваÑиÑÑ, ÑпÑзнÑваÑиÑÑ, заÑÑимÑваÑиÑÑ, заÑÑгÑваÑиÑÑ frutempe serÄi 'frutempe' [fru.0tempe] en: Je frua tempo: la Amerikanoj jam frutempe pensas pri akirado de novaj pecoj da tero FK ; la pli maljunan / Frutempe prenis for el la mizero / De nia domo Åia bona sorto Ifigenio ; frutempa mortâ de mia filo Ifigenio . beloruse: Ñ ÑанÑнÑÑ ÑаÑÑ, Ñ ÑанÑÐ½Ñ Ð¿ÑÑÑÑд Äine: ææ© [tÃzÇo], å¨åæ [zà ichÅ«qÄ«] germane: frühzeitig japane: æ©æã« [ãããã«], åæã« [ãããã«] pole: wczeÅnie rumane: devreme administraj notoj mal~a: Mankas verkindiko en fonto. mal~e: Mankas fonto, kiu estas nek vortaro nek terminaro. mal~i: Mankas verkindiko en fonto.