*Äagren/i UV *Äagreni serÄi 'ĉagreni' [cxagre.0i] (tr) 1.[cxagre.0i.per_kontrauxstaro] KaÅzi malplezuron al iu, kontraÅstarante al liaj intencoj aÅ deziroj: tiu perdo de tempo Äagrenis min; la princo estis profunde Äagrenita, li elpensis simplan rimedon relevi Egipton, kaj la pastroj certigis, ke Äuste tio povis definitive ruinigi la landon [1]; se ni ne trovos pli bonan esprimon, tio ne devas nin Äagreni [2]. frustri, inciti, Äikani, tedi 2.[cxagre.0i.aflikti] Aflikti: tiu morto tre Äagrenis min; Äagrenita vizaÄo [3]; la popolo [â¦] komencis forte krii kontraÅ siaj fratoj, la Judoj [â¦] tio forte min Äagrenis, kiam mi aÅdis ilian kriadon kaj tiujn vortojn [4]; mi konfesas mian kulpon kaj min Äagrenas mia peko [5]; kiu scias, eble li estas riÄa! â la lasta supozo plej multe Äagrenis Åin IK . malÄoji, turmenti 1. B. Prus, trad. Kazimierz Bein: La Faraono, vol. 2, Äapitro III2. L. L. Zamenhof: Lingvaj Respondoj, 2. Vortuzo3. trad. L. L. Zamenhof: La Malnova Testamento, Sentencoj 25:234. trad. L. L. Zamenhof: La Malnova Testamento, NeÄ¥emja 5:65. trad. L. L. Zamenhof: La Malnova Testamento, Psalmaro 38:18 angle: vex, annoy, irk beloruse: 1. ÑаздÑажнÑÑÑ, назалÑÑÑ, дапÑкаÑÑ 2. заÑмÑÑаÑÑ bulgare: 1. дÑазнÑ, доÑаждам 2. огоÑÑавам Äine: 1. æ æ° [jiÇorÇo], æ [qiÇo], å¿äº [xÄ«nshi], 使ç¦æ¼ [shÇfánnÇo] france: 1. chagriner (contrarier), contrarier, fâcher (contrarier) 2. chagriner (affliger), accabler (affliger), affliger, affecter (peiner), atteindre (peiner), attrister, désoler, navrer, peiner (chagriner), toucher (peiner) germane: verdrieÃen 1. ärgern, verärgern, nerven 2. bekümmern, betrüben hebree: ×צער, ××עצ×× hispane: disgustar, molestar hungare: 1. bosszant, bánt (bosszant) 2. elkeserÃt itale: 1. angustiare, contrariare, rammaricare 2. addolorare, rattristare, rammaricare japane: æ©ã¾ãã [ãªãã¾ãã], å°ããã [ãã¾ããã], è¦ããã [ããããã] katalune: amoïnar, molestar 1. empipar 2. afligir nederlande: ergeren, ontstemmen, irriteren pole: 1. frasowaÄ, gniewaÄ, martwiÄ (kogoÅ), niepokoiÄ, smuciÄ, zasmucaÄ, trapiÄ 2. boleÄ (nad czymÅ), frasowaÄ siÄ, byÄ zafrasowanym, gryÅºÄ siÄ (jakimÅ problemem), martwiÄ siÄ, niepokoiÄ siÄ, byÄ nieszczÄÅliwym, byÄ zatroskanym, smuciÄ siÄ, trapiÄ siÄ portugale: afligir, incomodar, magoar rumane: 1. se necÄji, se supÄra ruse: 1. ÑаздÑажаÑÑ, доÑаждаÑÑ 2. огоÑÑаÑÑ tibete: སྡà½à¼à½à½¼à¼à½à¾±à½ºà½à¼ ukraine: заÑмÑÑÑваÑи, пеÑалиÑи, дÑаÑÑваÑи, доÑаждаÑи ÄagrenoserÄi 'ĉagreno' [cxagre.0o] [cxagre.0o.KOMUNE] Sento kaj stato de iu Äagrenita: li ruÄiÄis de Äagreno FK ; Äe Äagreno de la koro la spirito estas malgaja [6]; grandan Äojon akompanas grandaj Äagrenoj [7]; havi la samajn Äojojn kaj Äagrenojn IK ; kiam Sanbalat aÅdis, ke ni konstruas la muregon, li koleris kaj havis grandan Äagrenon, kaj li mokis la Judojn [8]; filo malsaÄa estas Äagreno por sia patro kaj malÄojo por sia patrino [9]; kontraÅ tiu homo [â¦] Åi sentas ian Äagrenon, [â¦] en sia spirito Åi akuzas lin parte pri tio, kion Åi suferas Marta ; PaÅlo, pro amÄagreno frua eterne restis fraÅlo [10]; bedaÅro kaj Äagreno Åuldon ne kovras PrV ; por unu festeno, por alia Äagreno PrV . ÄagreniÄokolero, malbonhumoro 6. trad. L. L. Zamenhof: La Malnova Testamento, Sentencoj 15:137. B. Prus, trad. Kazimierz Bein: La Faraono, vol. 2, Äap. 218. trad. L. L. Zamenhof: La Malnova Testamento, NeÄ¥emja 4:19. trad. L. L. Zamenhof: La Malnova Testamento, Sentencoj 17:2510. Raymond Schwartz: La Stranga Butiko, Konsolado angle: vexation, annoyance beloruse: заÑмÑÑÑнÑне, пÑÑкÑаÑÑÑÑ bulgare: ÑаздÑазнение, доÑада, огоÑÑение Äine: è¨åµé¬¼ [tÇozhà iguÇ], æ¼ç« [nÇohuÇ], æ¼ [lòu] france: chagrin (sentiment), accablement, affliction, contrariété, peine (affliction), tristesse germane: Ãrger, Verdruss hebree: צער, ×¢×××ת × ×¤×© hispane: disgusto hungare: bosszúság, elkeseredettség itale: dolore, afflizione, dispiacere, cruccio, patema, rammarico japane: æ©ã¿ [ãªãã¿], å¿ç [ããã¤ã] katalune: disgust, enuig, pena, abatiment kroate: nevolja nederlande: ergernis, ontstemming pole: bolÄ czka, frasunek, gniew, nieszczÄÅcie, niepokój, smutek, strapienie, troska, zgryzota, zmartwenie rumane: neliniÈte, necaz, doliu ruse: огоÑÑение, доÑада ukraine: доÑада, пÑикÑÑÑÑÑ, заÑмÑÑÐµÐ½Ð½Ñ ÄagrenaserÄi 'ĉagrena' [cxagre.0a] [cxagre.0a.KOMUNE] Sentanta, montranta aÅ kaÅzanta Äagrenon: kia Äagrena afero [11]! li estis tre Äagrena pro la penso disiÄi for de bona mastro [12]; Äagrena rido BdV ; via mieno Åajnas Äagrena [13]; la grafino estis fortege Äagrena, eksciante ke en iaj okazoj Åi devos peti la bonvolon de sia edzo [14]. 11. H. C. Andersen trad. L. L. Zamenhof: Fabeloj, Dua Parto, PaÅtisto de porkoj12. Volter, trad. Eugen Lanti: Kandid aÅ la optimismo, Äapitro XIX13. H. Vallienne: Kastelo de Prelongo, Äapitro 1514. Henri Vallienne: Kastelo de Prelongo, Äapitro Dekkvina angle: annoying, vexing, irksome, annoyed beloruse: пÑÑкÑÑ, непÑÑÐµÐ¼Ð½Ñ bulgare: дÑазнеÑ, доÑаден, огоÑÑиÑелен Äine: è人 [nÇorén], çæ¥å° [zháojÃde], 令人ä¸å¿« [lìngrénbùkuà i], æ¼ç« [nÇohuÇ] france: affligeant, contrariant, désolant, chagriné germane: ärgerlich, verdrieÃlich hebree: עצ×× hispane: molesto (ser), irritante hungare: bosszantó japane: æ©ã¾ãã [ãªãã¾ãã] katalune: amoïnós, molest nederlande: ergerlijk, irriterend pole: obolaÅy, zafrasowany, zagniewany, nieszczÄÅliwy, niespokojny, zaniepokojony, smutny, zasmucony, strapiony, zatroskany, zmartwiony rumane: trist ruse: доÑаднÑй, огоÑÑиÑелÑнÑй ukraine: пеÑалÑний, пÑикÑий ÄagreniÄiserÄi 'ĉagreniĝi' [cxagre.0igxi] [cxagre.0igxi.KOMUNE] IÄi Äagrenita: la viroj ÄagreniÄis kaj forte koleriÄis, ke li faris malnoblaĵon [15]; mi ÄagreniÄis pro la fanfaronuloj, vidante la bonstaton de la malvirtuloj [16]; la skermisto ricevis multe da batoj, sed li kunpremis la dentojn kaj ne ÄagreniÄis [17]; li kutimis al la orienta malrapideco kaj li tute ne ÄagreniÄis kaj ne perdis la tempon [18]. bedaÅri, penti 15. trad. L. L. Zamenhof: La Malnova Testamento, Genezo 34:716. trad. L. L. Zamenhof: La Malnova Testamento, Psalmaro 73:317. Jakob Grimm, Wilhelm Grimm, trad. Kazimierz Bein: Elektitaj Fabeloj de Fratoj Grimm, Tri fratoj18. B. Prus, trad. Kazimierz Bein: La Faraono, vol. 2, Äap. 10 angle: be annoyed, be irritated beloruse: заÑмÑÑаÑÑа, ÑаздÑажнÑÑÑа, злаваÑÑа bulgare: дÑÐ°Ð·Ð½Ñ Ñе, огоÑÑавам Ñе Äine: çæ° [shÄngqì], çæ¥ [zháojÃ], æ° [qì] france: se chagriner (s'affliger), s'affliger, s'attrister, se contrarier, se désoler germane: sich ärgern, ärgerlich werden, verdrossen werden hebree: ×××ª×¢×¦× hungare: bosszankodik, elkeseredik itale: addolorarsi, rattristarsi, rammaricarsi, angustiarsi, contrariarsi japane: æ©ã [ãªãã], å¿ãçãã [ãããããããã] katalune: amoïnar-se, entristir-se, disgustar-se nederlande: zich ergeren, ontstemd geraken pole: boleÄ (nad czymÅ), frasowaÄ siÄ, byÄ zafrasowanym, gryÅºÄ siÄ (jakimÅ problemem), martwiÄ siÄ, niepokoiÄ siÄ, byÄ nieszczÄÅliwym, byÄ zatroskanym, smuciÄ siÄ, trapiÄ siÄ ruse: огоÑÑаÑÑÑÑ, доÑадоваÑÑ, ÑаздÑажаÑÑÑÑ ukraine: заÑмÑÑÑваÑиÑÑ, доÑадÑваÑи, дÑаÑÑваÑиÑÑ ÄagreniÄoserÄi 'ĉagreniĝo' [cxagre.0igxo] [cxagre.0igxo.cxagreno] Äagreno: tuta manko de sinÄenemo kaj ÄagreniÄo [19]; la ÄagreniÄo ne lasis por ili elekti ion alian, krom preni falÄilon [20]. 19. Blog-oficina De Josenilton Kaj Madragoa20. La du salikoj de Nagyenyed, elerno.cn angle: vexation, annoyance beloruse: заÑмÑÑÑнÑне, пÑÑкÑаÑÑÑÑ bulgare: ÑаздÑазнение, доÑада, огоÑÑение france: chagrin (sentiment), accablement, affliction, contrariété, peine (affliction), tristesse germane: Ãrger, Verdruss hungare: bosszúság, elkeseredettség itale: disappunto, rattristamento katalune: disgust, pena nederlande: ergernis, ontstemming pole: bolÄ czka, frasunek, niepokój, nieszczÄÅcie, smutek, strapienie, troska, zatroskanie, zgryzota, zmartwienie ruse: огоÑÑение, доÑада administraj notoj