brusk/i PIV1 bruskiserĉi 'bruski' [brusk.0i] (tr)(malofte) [brusk.0i.KOMUNE] Mistrakti, malmilde, sendeteniĝe agi kontraŭ: tio iel bruskis ŝian memregon [1]. 1. S. Larbar: Karuseloj, 1987 beloruse: жорстка ставіцца, груба абыходзіцца ĉeĥe: obořit se, osopit se ĉine: 冒犯 [màofàn], 得罪人 [dézuìrén] france: brusquer, rudoyer germane: brüskieren, vor den Kopf stoßen hebree: להעליב pole: być szorstkim dla kogoś, być niedelikatnym dla kogoś slovake: osopiť sa ukraine: різко/грубо поводитися, знущатися bruskaserĉi 'bruska' [brusk.0a] (malofte) [brusk.0a.KOMUNE] Abrupta: li estis bruska, iom kruda, aŭtoritatema viro [2]; malapero de tradiciaj viv-eroj en landego spertanta moderniĝon ofte bruskan [3]. malmilda, kruda3, drasta, brutala Rim.: Laŭ BL: Prefere diru malmilda, senpacienca, malĝentila. 2. L. Couperus, trad. G. Berveling: Pri Maljunuloj, la Aĵoj kiuj Pasas, 20133. István Ertl: Emocia „duŝo”, tremiga „mago”, Monato, 2000/06, p. 25 beloruse: жорсткі, грубы, недалікатны ĉeĥe: bryskní, příkrý (řeč), urážlivě úsečný france: cassant (abrupt) germane: brüsk, schroff hebree: מעליב, זעפני pole: szorstki, niedelikatny, obcesowy rumane: brusc slovake: odseknutý (o hovore), surový ukraine: маловжив. різкий, грубий, крутий bruske serĉi 'bruske' [brusk.0e] [brusk.0e.malmilde] En bruska maniero: brita soldato bruske ordonanta en la angla lingvo, ke civilulo surgenuiĝu [4]; bruske malfermiĝantaj kaj refermiĝantaj pordoj [5]. 4. Monato, Paul Gubbins: Taglibro de l' milito ... el la lando de Ŝekspiro (3), 20035. Monato, Lode Van de Velde: Trancporto, 2010 beloruse: жорстка, груба germane: brüsk, barsch, schroff administraj notoj